Neuropati – när skadade nerver smärtar och spökar i kroppen

Ofta kommer den smygande, neuropatin. Det kanske känns lite konstigt i fötterna. Som om foten domnat bort, fast det inte går över. Eller så sticker det som tusen nålar, utan synbar anledning. Ibland i fingrarna, men oftast i fötterna. Det kan bli svårt att gå längre sträckor. För en del slutar matsmältningen att fungera och magen svullnar så fort man ätit. Vissa kräks eller blir helt förstoppade. Andra får problem med hjärtat.

Professor Lars ­Dahlin vid Lunds universitet försöker förklara.

– Tänk dig att nerverna är som elkablar. Alltså koppartrådar som omges av ett skyddande plasthölje. Neuropati innebär att höljet skadas eller försvinner helt – eller att hela nervtråden försvinner. Både att ”koppartrådarna” ligger helt fritt och att tillbakabildade trådar försöker växa ut igen kan ge domningar, stickningar, känselförlust och smärta.

Neuropati är vanligt, framför allt bland äldre. Man uppskattar att upp till sju procent av befolkningen har någon form av neuropati. ­Eftersom symtomen ofta är diffusa och svåra att beskriva är det sannolikt många som inte får den vård de behöver. Men en sak är säker: den absolut vanligaste bakomliggande orsaken till neuropati är diabetes. Det är inte helt kartlagt hur diabetes skadar nerverna, berättar Lars Dahlin. Men kopplingen till högt blodsocker är tydlig. Nya studier visar också att kraftigt svängande blodsocker tycks spela stor roll. I dag talar mycket också för att skador i våra små blodkärl har en betydande roll för att neuropati uppstår. Alltså mikro­kärlen som försörjer nerverna med syre.

– De här små blodkärlen i nerverna kan påverkas av diabetes och blodcirkulationen är oerhört viktig i nerver. Det är en av tankarna man har. Sedan finns det mer giftiga mekanismer som går direkt på nervfibrerna och då blir slutresultatet att det skyddande höljet – ­”plasten” – försvinner. Nervtrådarna i sig kan också påverkas av diabetes så att de försvinner. Det är väldigt komplext.

För att ytterligare komplicera saker och ting finns det olika typer av neuropati.

– Man brukar skilja på den neuropati som drabbar framför allt de nedre extremiteterna – benen – och den som påverkar det autonoma nervsystemet, som styr hjärta och tarmar och sådana saker.

Även nervfibrernas längd har betydelse. Långa nervfibrer tycks vara mer sårbara. Det förklarar varför många får problem med fötter, ben och händer först. Diabetesneuropati är oftast symmetrisk och börjar perifert (i tårna, framfoten och så småningom i fingrarna) och sprider sig uppåt.

I dagsläget finns ingen bot mot neuropati. I stället får den som drabbas koncentrera sig på förebyggande och lindrande behandling. Det blir extra viktigt att hålla kontroll på sitt blod­socker och sina blodfetter.

Skiljer sig råden åt beroende på om man har diabetes typ 1 eller typ 2?

– Om jag ska förenkla det lite så har blodsockret större betydelse vid typ 1. Då är det viktigt att hålla koll på det så det inte hoppar upp och ned för mycket. Men för typ 2-patienter är det mer komplext. Där har blodsockret viss betydelse för neuropatin, men även blodfetter, blodtryck och annat. Det är ju två olika sjuk­domar, och det gäller även neuropatin.

Hur ser forskningsläget ut?

– Ett problem är att det är oerhört svårt att få nerver att återväxa om de har gått sönder en gång. När de växer ut igen, vilket de verkar vilja göra ibland, kan det leda till extrem överkänslighet i huden. Vissa patienter som har ­diabetes och neuropati kan inte ens ha ett täcke på ­benen. Det känns som ett rivjärn mot huden.

Hur tror du behandlingen mot neuropati ser ut om tio år?

– Jag tillhör inte dem som vill sticka ut ­hakan och säga för mycket. Forskningen tar små steg åt rätt håll, men det här är multi­faktoriellt. Vi måste föra krig mot varje enskild faktor och försöka finjustera alla behandlingar som finns. Men jag tror tyvärr inte att det finns någon quick fix.

Vilka problem kan neuropati orsaka?

Många kopplar neuropati till fotproblem och fotsår, och det är de vanligaste symtomen. Men nervskadorna kan skapa bekymmer i hela kroppen. Många kopplar kanske inte ens ihop sina problem med ­diabetesen. (Inte läkaren heller.) Här är några kända symtom runtom i kroppen.

• Hjärta och blodtryck Skakade nerver kan ge ­oregelbunden hjärtrytm och lågt blodtryck när du ställer dig eller står upp.
• Sexuell dysfunktion Drabbar både män och kvinnor. ­Svårigheter med erektion, orgasm, upphetsning och utlösning. Även torrhet. Vissa drabbas av överkänsliga nervändar i huden, vilket gör fysisk ­beröring svårt.
• Händer Påverkad känsel och motoriska problem. Även inklämda nerver: karpaltunnel­syndrom hör hit – men det problemet får du ofta bra hjälp med genom operation. Vissa drabbas av domningar och stickningar i armbågen, den så kallade ”änkenerven”.
• Fötter Det vanligaste symtomet. Fötterna kan domna bort, sticka och göra ont. Det gör det svårt att gå och stå. Ofta hjälper mjuka skor och inlägg. Påverkad känsel och motoriska problem kan orsaka dålig balans och fotsår. Charcotfot och droppfot har också nervproblem som bakomliggande orsak.
• Lår och vader Femoralisneuropati = lårbensnerven som kan orsaka akut smärta. Svårt att gå i ­trappor och resa sig upp. Även ”restless legs”, det vill säga krypningar och darrningar i benen, och nattliga vadkramper.
• Balans Problem kan orsakas både av ­nerver som styr vår känsel och av våra muskler. Eftersom balans­sinnet är beroende av att fötter och ben fungerar kan det bli en ond cirkel om balansen påverkas.
• Mage och tarm Gastropares innebär förlamning i musklerna som styr matsmältning och tarm­rörelser. Orsakar magsmärtor, förstoppning, kräkningar och diarréer. Tarmen och magen klarar helt enkelt inte av att ­transportera maten genom systemet. Det kan vara svårt att få utredning och bra hjälp vid gastropares, även om det finns specialdieter och behandling.
• Urinblåsa Blåsrubbningar som ­trängningar och urin­­in­kontinens. Återkommande urinvägsinfektioner kan också vara ett problem.
• Hud Skör, torr hud. Även ökad eller minskad svettning, vilket gör det svårt för kroppen att reglera sin temperatur.
• Ansikte Du kan drabbas av olika ­sorters halvsides­förlamning, som hängande ­mungipa.
• Ögon Nerver som är med och styr hur pupillernas vidgas och dras ihop kan påverkas. Men också musklerna som styr vridningen av ögat. Torrhet.
• Mun Muntorrhet – utsöndringen av saliv kan störas.