Q&A: 9 frågor och svar om neuropati

1 Hur vanligt är ­neuropati?

Det är svårt att säga, dels för att nervska­dorna ibland bara ger lindriga symtom, dels för att många inte känner till symtomen och därför inte berättar om dem för sin diabetesläkare. Man räknar dock med att ungefär hälften av alla med diabetes har nervskador efter 15–20 år med sjukdomen. Många med typ 2 har redan mätbar neuro­pati vid diagnos, framför allt i fötterna.

2 Hur vet jag om jag har neuropati?

Alla med diabetes ska ­screenas varje år för neuropati – direkt från start vid typ 2 och senast fem år efter en typ 1-diagnos. Det handlar om fotkontrollen.

Det går också att få en utredning om du har andra symtom. Den ser olika ut beroende på vilka problem du har. Bland annat används EKG och EMG, som testar nerv- och muskelfunktion. Gastropares testas med så kallad ventrikelscinti­grafi, som mäter hur fort magsäcken tömmer sig. Du kan få B12 och folat, och få ta en rad prover för att utesluta annan behandlingsbar smärta.

3 Vilka är ­risk­- faktorerna?

Risken ökar av:

• Högt och svängande ­blodsocker
• Lång tid med diabetes
• Hög ålder
• Rökning

Diabetes är den vanligaste bakomliggande orsaken till neuropati, men det finns många andra orsaker. Långvarigt alkoholmissbruk, vibrationsskador, kemikalieförgiftning och ärftliga orsaker är andra exempel. Cirka 25 procent av dem som får diagnosen har dock ingen känd orsak alls. De flesta som får neuropati är över 50 år.

4 Vad kan jag göra själv?

Du kan ofta undvika neuropati eller bromsa förloppet med noggrann blodsockerkontroll och en hälsosam livsstil. Om du röker, ta hjälp att sluta. Rökning och högt blodsocker får processen att accelerera. Kolla också dina fötter varje dag för att snabbt upptäcka förändringar och undvika svårläkta sår.

5 Gör neuropati alltid ont?

Nej. Det finns smärtsam ­neuropati och ”tyst” neuro­pati. Minst hälften av alla som har neuropati märker inte av det själva.

6 Vad finns det för behandlingar?

Smärtor av diabetesneuropati är svåra att behandla eftersom vanliga värktabletter oftast inte funkar, men det finns annan lindring. Du kan också få hjälp med att sova, eftersom sömnen ofta blir störd. Högt blodsocker behandlas med blodsockersänkare, vilket i sig har effekt på smärtan. Mot långvarig nervsmärta används:

• Epilepsiläkemedel ­(gabapenin, pregabalin)
• Antidepressiva (TCA, duloxetin)
• Morfin
• TENS (elektrisk nerv­stimulering)
• Krämer och plåster – lokalt smärtlindrande (Capsina, Xylocain)

Den som har svåra smärtproblem bör be om remiss till en smärtklinik, där du kan få hjälp av smärtläkare, psykolog och arbets- och fysioterapeuter, som också kan skriva ut olika hjälpmedel som underlättar vardagen. Vid gastropares finns en specialdiet, fråga din dietist.

7 Går neuropati att backa?

Det finns i dag ingen botande behandling som kan läka skadade nervtrådar. Neuropati ses som kroniskt. Men det finns många studier som tyder på att tidiga förändringar kan backa vid bättre blodsockerkontroll. Bland annat har det setts efter bukspottkörteltransplantationer.

8 Hjälper B12 och magnesium?

Nej. Många som har diabetes och smärtor blir hjälpta av B12 och magnesium. Men då handlar inte värken om neuropati, utan smärtorna har då andra orsaker.

9 Kan ett snabbt sänkt blodsocker ge nervvärk?

Ja, snabbt sjunkande blodsocker kan ge tillfällig ­nervvärk. Det brukar märkas 2–3 månader efter insulin­start eller om du går ner mycket i vikt på kort tid. De flesta som får den här typen av nervsmärtor blir bättre igen efter några månader.

Källa: Diabetes, red. Mona Landin–Olsson, 2020, Internetmedicin, Torkelsen, Lancet 2017, Collins, Nature Reviews Neurology, 2017.