Ny studie: CGM ger bättre blodsocker vid typ 2
Personer med typ 2-diabetes som behandlas med basinsulin och moderna diabetesläkemedel kan få bättre kontroll över sitt blodsocker med CGM än med traditionella fingerstick. Det visar en ny brittisk studie publicerad i The Lancet Diabetes & Endocrinology.
I studien deltog 303 personer med typ 2-diabetes som trots behandling inte nådde sina blodsockermål. Samtliga använde basinsulin i kombination med minst ett modernt läkemedel, såsom SGLT2-hämmare, GLP-1-receptoragonister eller de nyare dubbelverkande GIP/GLP-1-receptoragonisterna.
Deltagarna lottades till att antingen använda kontinuerlig glukosmätning, CGM, eller att fortsätta mäta sitt blodsocker med vanliga fingerstick.
Studien pågick i 32 veckor och bestod av två faser. Under de första 16 veckorna fick deltagarna sköta sin diabetes själva. Under de avslutande 16 veckorna fick de stöd av vårdpersonal att justera behandlingen i de fall det behövdes.
Efter 16 veckor hade personerna som använde CGM sänkt sitt HbA1c betydligt mer än kontrollgruppen. I CGM-gruppen sjönk HbA1c med i genomsnitt 9 mmol/mol, från 73 till 64 mmol/mol. I gruppen som fortsatte med fingerstick sjönk HbA1c marginellt, från 73 till 72 mmol/mol.
Fördelen med CGM fanns kvar även när studien avslutades efter 32 veckor.
Forskarna såg också att CGM-användarna tillbringade mer tid inom sitt målblodsockerområde (3,9–10 mmol/l) och mindre tid med höga glukosnivåer. Skillnaden motsvarade ungefär två och en halv extra timme per dygn inom målområdet, jämfört med fingersticksgruppen.
En intressant iakttagelse var att förbättringarna uppstod redan under den första delen av studien, innan några större förändringar gjordes i läkemedelsbehandlingen. Forskarna tror därför att återkopplingen i realtid från sensorn kan ha hjälpt deltagarna att fatta bättre beslut kring kost, motion och egenvård.
Studien ger ytterligare stöd för att CGM kan vara ett värdefullt hjälpmedel även för personer med typ 2-diabetes som behandlas med basinsulin och moderna läkemedel.
