Koll på ögon: Nya möjligheter skyddar synen

Det händer otroligt mycket på ögonfronten som helt förändrar prognosen för den som får förändringar i sin näthinna, säger David Epstein, överläkare i ­medicinsk retina vid S:t Eriks Ögonsjukhus.

– För 20 år sedan fanns nästan ingenting vi kunde göra. I dag kan en svullnad i gula fläcken gå ner efter den första injektionen.

Vad betyder det i livet?

– Det säger sig självt. Kan du få upp din synskärpa från 40 procent till säg 60 procent så kanske du får behålla körkortet. Kanske får du behålla ditt jobb, din självkänsla, allt.

Retinopati. Det är en komplikation av många års diabetes som vi inte tycks komma ifrån. Efter 15–20 års diabetes har nästan alla med typ 1, och hälften av alla med typ 2, någon form av retinopati. Alltså förändringar i de små, fina blodkärlen i ögats näthinna. Hos de flesta är förändringarna milda och märks inte av. Skärpan är intakt. Men hos några kan förändringarna hota synen.

Till skillnad från våra vanligaste synproblem, som att börja se sämre med åldern, är retinopati inte ett brytningsfel utan en syn­skada. Glasögon och linser hjälper inte. Du ser inte ändå. Därför är det viktigt att begynnande problem fångas upp och behandlas tidigt – innan de påverkar synen.

Diabetesretinopati passar lämpligt nog perfekt för screening, eftersom en ­ögon­botten­fotografering upptäcker ­förändringar i nät­hinnan innan du själv märker något.

– Två saker har hänt inom ögon­vården. Den ena är att tekniken har tagit oerhörda språng framåt. Vi kan se strukturer i näthinnan i dag som vi inte kunnat bedöma innan på ett bra sätt, säger David Epstein.

En av komplikationerna du kan få av dia­betes är svullnad i gula fläcken, en diagnos som varit svår att ställa tidigare.

– I dag kan vi titta på näthinnan i tvärsnitt och i olika lager. På en minut kan vi få en rätt fin bild av gula fläcken för att se om där finns någon svullnad. Nya kameror ger också en vidvinkelbild över näthinnan där vi kan se om det finns nybildade blodkärl och fånga upp allvarliga förändringar på ett betydligt bättre sätt än för några år sedan.

Men allt det här hade ju inte haft någon relevans om det inte funnits någon behandling. Det andra genombrottet på ögonfältet är injektionerna, berättar David Epstein. Omkring 2010 släpptes en ny generations ögonläkemedel som injiceras i ögat.

– De nya injektionerna ger betydligt bättre synresultat än all tidigare behandling vi kunnat ge, säger han.

I blodkärlens väggar hålls cellerna ihop av klisterproteiner. Injektionerna stärker ”klistret” så att kärlen håller ihop och stabiliseras. Men effekten är inte evig, därför behöver injektionerna upprepas med jämna mellanrum, ofta flera gånger om året.

– Igår gav jag 60 injektioner, berättar David Epstein.

– Vårt stora problem är logistiken, eftersom vi i dag gör 25 000 injektioner hos oss varje år här på S:t Eriks. För fem år sedan gjorde vi 10 000. Det pågår forskning med genterapier där vi kanske kommer kunna ge en injektion och förändra hela sjukdomsförloppet. Det är något vi hoppas mycket på.

Kommer det människor för sent till dig?

– Många kommer sent, men inte för sent. Det gäller framför allt människor som kanske inte är uppvuxna i Sverige, inte haft tillgång till bra sjukvård eller har hamnat utanför systemet. Men för sent är när vi inte kan göra något överhuvudtaget och det är ­ytterst, ytterst sällan det händer med någon som har diabetes.

Vi vet i dag inte hur många svenskar som får synskador av sin diabetes, paradoxalt nog. Landet som har flest människor med diabetes registrerade kan visa upp nästan vilken statistik som helst, men inte för just syn. Siffrorna faller mellan olika registers stolar. Monica Lövestam-Adrian är överläkare och forskar om sjukdomar i näthinnan på Lunds universitet. År 2000 gjorde hon en tioårsuppföljning av människor med typ 1-diabetes, som alltså inkluderades i studien på 1990-talet. Då såg 2 procent av ­deltagarna under 0,5, gränsen för att köra bil, och 1 procent hamnade under 0,1, den juridiska gränsen för blindhet.

– Redan då var risken väldigt låg att få en grav synnedsättning. Det säger ganska mycket om dagens prognos, säger hon.

– De människor som jag behandlar med diabetes i dag har mycket finare ögon än tidigare. Förändringarna har också skjutits fram 15–20 år, så att de kommer senare i livet.

För att komma åt retinopatin är det inte behandlingar som kommer göra skillnaden, säger David Epstein, det är screeningen. Att fånga förändringar tidigt.

– Om du är mitt i livet, jobbar, har svårt att komma loss och inte känner att du har problem med ögonen så kanske du väljer bort ögonvården. Det ska du absolut inte göra, då kan vi missa att saker händer eftersom du inte märker symtomen själv. Kom på besöken.