Få ut det mesta av årsbesöket (scenen är din)

Din årliga möjlighet

Oftast träffar du både din läkare och din diabetessjuksköterska. Tillsammans ska de se över dina läkemedel, dina provsvar och dina risk- och friskfaktorer och ge dig all kunskap du behöver för att hantera din sjukdom tjugofyra-sju. Det är en lång lista som ska checkas av på någon timme. Men under
besöket ska det också finnas utrymme för dig att prata om dina funderingar och problem. Jobbstress, sorg, sönderstuckna fingrar, oro, matdilemman, gravidplaner. Hur du mår (och ditt blodsocker) styrs av så mycket mer än dina labbvärden. Du, hela du, ska stå i centrum.
Besöket är till för dig.

Prover inför besöket

Några dagar före årsbesöket tas prover som skickas till labbet för att kolla din:

• Blodsockernivå (HbA1c)
• Blodfettsstatus (kolesterol och triglycerider)
• Njurfunktion (S-Kreatinin och U-Albumin/Kreatinin-kvot)

Under själva besöket ska du också få:

• Fötterna kollade
• BMI mätt (längd och vikt)
• Blodtrycket mätt
• Svar på din ögonscreening
• Hjärtat lyssnat på
  

Starten: Din hälsa i stort

Har du råkat ut för en stroke, infarkt? Någon annan sjukdom? Märker du av krånglande tarmar, nedstämdhet, sexuella problem eller en frusen axel? Teamet ­ställer frågor om din allmänna hälsostatus. Kom ihåg att andra sjukdomar kan påverka din diabetes – men att diabetes också kan trigga andra hälsoproblem. En del rätt oväntade. Kanske hänger saker ihop?

Din munhälsa har din läkare inte koll på, men den kan påverkas av högt blodsocker. Har du ett HbA1c över 73 har du rätt till särskilt tandvårdsbidrag. Ta upp det i så fall!

Basen i din behandling: Livsstil och vanor

Att äta och dricka hälsosamt, röra på dig minst 150 minuter i veckan och hålla en sund vikt spelar roll för din diabetes, oavsett typ. För dig med typ 2-diabetes och obesitas är viktnedgång i sig ett prioriterat mål. Det finns professionell hjälp att få om du behöver mer stöd. Be om en remiss till dietist, fysioterapeut, viktmottagning eller om fysisk aktivitet på recept. Om du röker eller snusar ska du erbjudas hjälp att sluta.

Dags för (ny) teknik?

Det släpps hela tiden nya, vassare hjälpmedel som kan förbättra diabeteslivet. Finns det något som kan vara aktuellt för dig? Du med typ 1, har du en ketonmätare? Du med typ 2, har du ens en blodsockermätare? Fråga!

Blodsockerkoll

Ett lägre HbA1c skyddar mot komplikationer. I dag eftersträvas att majoriteten av alla med typ 1 når ett så normalt blodsocker som möjligt utan allvarliga hypoglykemier och att mer än två tredjedelar av alla med typ 2 har ett HbA1c på prediabetesnivå (under 48 mmol/mol). Hur fungerar din behandling? Behöver något justeras? Vilken målnivå passar dig? Diskutera med din läkare.

HbA1c i all ära – för att må bra är det lika viktigt att slippa slitsamma svängningar. Hamnar du ofta högt efter måltider? Dippar du på nätterna efter träningen? Är det stress eller klimakteriet som syns i siffrorna? Teamet kan hjälpa dig att hitta mönster i ditt blodsocker och skruva på doser och vanor.

Check: dina labbvärden

Diabetes är inte bara blodsocker. Det är lika viktigt för din långsiktiga hälsa att ha koll på blodtryck, blodfetter, njurvärden och vikt. Det handlar om att skydda dina ögon, nerver, kärl och hjärta. Teamet ska gå igenom dina labbsvar och vilka mediciner du kan tänkas behöva tillsammans med dig. Vet du inte vad dina siffror betyder – be läkaren förklara.
Om något värde inte redan är där det borde vara, fråga hur du får det i mål. Du har rätt att få hjälp och en tydlig behandlingsplan.

De flesta med diabetes ska ha ett:

• blodtryck under 130/80 mmHg
• LDL-kolesterol under 2,5 mmol/l

Hur mår dina fötter?

Du ska få dina fötter kollade och en så kallad fotstatus. Syftet är att tidigt upptäcka problem med nerver (neuropati), nedsatt blodcirkulation (angiopati), sår och fotdeformiteter.
Vid behov får du en remiss till fotvård eller fotspecialist.

Ögonscreening

När togs ditt senaste ögonbottenfoto? Läkaren ska hålla koll på det. Det är under årsbesöket du får veta resultatet. Efter 10–15 års diabetes har de flesta någon form av retinopati. Alltså förändringar i de fina kärlen i ögats näthinna. Hos de flesta är förändringarna milda eller måttliga och märks inte av. Om du har förändringar som kan påverka synen får du en remiss till ögonmottagningen.

Sist men inte minst: Hur mår du?

Tyngs du av diabetesstress, stigma, ensamhet i sjukdomen? Ta upp det och sätt ord på hur du känner. Du kan också be om att få träffa en psykolog eller kurator. Diabetesenkäten är en ny enkät som du svarar på inför besöket via 1177. Den ringar in hur din diabetes påverkar dig i vardagen och om du får det stöd du behöver. Om din mottagning inte redan använder den, fråga efter den!