Njurhälsa – rena rama succén
Medicinska framsteg förändrar horisonten för våra möjligheter att skydda njurarna. Hittills har det saknats effektiv behandling av den tysta komplikationen njursjukdom, men nu är flera diabetesmediciner med och förändrar fältet.
Diabetes, både typ 1 och typ 2, kan slita på njurarna. Njurskador har länge varit en av de ledande orsakerna till att personer med diabetes dör i förtid. Men nya medicinska framsteg – och screening – förbättrar nu möjligheterna att skydda njurarna.
– Det är extremt mycket mer hoppfullt. Nu har vi effektiv behandling, säger Karin Bergen, specialistläkare på en kombinerad hjärta-njure-diabetesmottagning på Danderyds sjukhus.
Det finns två ledande orsaker till att njurarna ligger illa till vid diabetes – högt blodtryck och högt blodsocker, som tär på blodkärlen.
– Små kärl påverkas nästan alltid vid diabetes och de små kärlen i njurarna är väldigt känsliga, förklarar Karin Bergen.
Sjukdomen kommer nästan alltid parallellt med ögonproblem, retinopati.
– Så det är en varningssignal. Diabetesnefropati är en tyst sjukdom, säger hon.
Kronisk njursjukdom delas in i fem stadier utifrån hur mycket njurfunktion du har kvar. Sjukdomen ger nästan inga symtom förrän i sista stadiet då njurkapaciteten, något förenklat, är under 15 procent och du redan har svår njursvikt. Men det finns ett sätt att upptäcka sjukdomen redan i stadium ett – screening.
– Screening är jätteviktigt, för nu finns också specifik behandling för att bromsa förloppet, säger Karin Bergen.
Att de läcker äggvita är första tecknet på att njurarna fått skador. Alla med diabetes ska därför screenas varje år. Då undersöks äggvita i urinen, eller albuminuri som det egentligen heter, samt ett ämne som utsöndras från musklerna, kreatinin, som kan ge svar på hur bra njurarna är på att filtrera och rena blodet från slagg. Måttet kallas GFR.
– Bara förekomst av äggvita i urinen är i sig en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Vid stadium tre är risken för hjärt-kärlsjukdom redan kraftigt förhöjd, berättar Karin Bergen.
Hos njursjuka bildas så småningom ärr i njurarnas så kallade kärlnystan. Till slut påverkas också resten av njurarna, och funktionen. Njurarna är helt livsavgörande för att upprätthålla balans i kroppen, som den mellan salt och vatten och mellan syra och bas. Dessutom reglerar de blodtrycket, ser till att benmärgen kan bilda röda blodkroppar samt aktiverar vitamin D.
– De olika rollerna som njurarna har avtar successivt ju sämre njurfunktion man får, förklarar Karin Bergen.
Samtidigt som den medicinska utvecklingen gjort att allt färre med typ 1 blir så sjuka att de behöver starta dialys – antalet har halverats på 20 år – är den vanligaste orsaken till dialys eller transplantation fortfarande diabetes. Allt fler med typ 2 hamnar nämligen där. Så skulle det inte behöva vara.
– Vi har fram till nu inte lyckats lika bra med att förhindra njursjukdom vid typ 2-diabetes som vid typ 1. Många går också länge med förhöjt blodsocker innan de får diabetesdiagnosen och då har de redan fått skador på de små kärlen, säger Karin Bergen.
Hittills har effektiva mediciner saknats, men nu är flera nya diabetesläkemedel med och förändrar fältet. Diabetesnefropati går fortfarande inte att bota – men däremot att bromsa.
Hösten 2023 stoppades en viktig forskningsstudie, den så kallade Flow-studien, i förtid för att den så tydligt visade att medicinen Ozempic, som är en GLP-1-analog, gav ett rejält njurskydd. Risken att behöva starta dialys eller transplanteras samt risken för njurrelaterad död minskade med 24 procent jämfört med placebo.
Ännu lite mer effektiva är så kallade SGLT2-hämmare (exempelvis Forxiga, Invokana, Jardiance), en annan diabetesmedicin som även godkändes som njurmedicin för ett par år sedan. Förra året ökade användningen med 500 procent bland njursjuka.
– Om man lägger till SGLT-2-hämmare till RAS-blockerare, en medicin som redan har funnits i 20 år – så har man ungefär en tredjedel lägre risk att drabbas av en mer varaktig försämring, säger Karin Bergen.
Nu tror en del experter att en cocktail på fyra läkemedel kan bli det nya receptet som ska skydda njurarna från att skadas. Förutom RAS-blockerare och SGLT-2-hämmare finns ett preparat som heter Finerenon som skyddar kärlen i njurarna och hindrar fibrosutveckling – och den fjärde medicinen som nu senast har lyfts fram är Ozempic – som ännu inte finns med i riktlinjerna.
– I teoretiska studier där man har tittat på vad man har att vinna om man skulle sätta in alla fyra läkemedlen har man räknat ut att en person i 50-årsåldern skulle klara sig sex år extra utan dialys. Det är jättebra. Men vi behöver fortfarande fler läkemedel som skyddar njurarna, säger Karin Bergen.
