Alltid hungrig? Det kan bero på din diabetes

Hunger kan vara otroligt frustrerande när blodsockret ligger högt. Och förvirrande. Om det nu cirkulerar så mycket överskottssocker i blodet, varför är din kropp och hjärna inte nöjda? Varför skriar de efter mer mat?

Diabetes kan göra dig extremt hungrig – ett urstarkt driv att äta som nästan är omöjligt att ignorera. Vanligtvis blir människor hungriga när blodsockret sjunker och kroppen behöver fylla på med mat. Om du har diabetes kan orsakerna vara flera:

Högt blodsocker 1: Insulinbrist. Du har för lite insulin i blodet, vilket gör att blodsockret stannar i blodet i stället för att nå cellerna. Cellerna svälter, trots att det finns socker i omlopp, och signalerar hunger.

Högt blodsocker 2: Insulinresistens. Du har insulin i blodet, men cellerna svarar inte på det. Resultatet blir detsamma: Energibrist och hunger.

Lågt blodsocker: Blodsockerfall, speciellt om du tagit för mycket insulin och rasar för lågt, utlöser en stark hungerreaktion.

Dietisten Josefine Jonasson har själv typ 1-diabetes och träffar många med typ 2 i sitt jobb.

– Själv känner jag en starkare hunger när jag ligger högt. Och den är svår, för du måste få ner blodsockret innan du börjar äta för att inte sticka ännu högre, säger hon.

– Den låga hungern är blandad med rädsla, och fruktansvärd. Den går liksom inte att stoppa, den är så kraftfull. Alla som växt upp med diabetes hör diabetessjuksköterskan i bakhuvudet: ”Ät något och vänta en kvart.” Vad då vänta? Jag håller ju på att dö här – känns det som. Hungern går inte riktigt att stå emot. Men det får ofta ett pris på andra sidan i form av en rekyl. Sen måste vi ändå ge sköterskan rätt, det bästa är ju att vänta.

Ja, hunger är en uråldrig instinkt som är svår att stå emot. Drivet att äta är avgörande för vår överlevnad. Vi vill leta efter mat. Och förnuftet är inte alltid med och styr här. När det kommer till ätande fattar vi inte speciellt rationella beslut.

Upplevelsen av hunger skapas i hjärnan – och din hypotalamus bryr sig inte om att du har diabetes. Den vill få ut så många kalorier som möjligt för så liten kalorikostnad – alltså letande – som möjligt. Det finns en kombination som gör vår hjärna extra exalterad: sött och fett. En sällsynt duo i naturen. Men vanlig hemma. Salted caramel-glass i frysen. Chips på tredje skafferihyllan. Hjärnan leder oss dit.

– Om du ska hissa upp ett lågt värde snabbt är fett inte vad ditt blodsocker behöver. Tvärtom, säger Josefine Jonasson.

När du går bananas och äter i panik är det dessutom svårt att äta rimligt mycket.

– Rekylen sen är ju rätt jobbig. Risken är att du inte kan lita på din känsla. Rekylen sitter där och du försöker pumpa in insulin. Hjärnan talar om att det inte kommer att hjälpa för att det är ett adrenalinpåslag, men all ens kunskap om diabetes säger: ”Men fanken, ta insulin. Varför gör du inte det?” Och så gör du det och rasar tillbaka på ruta noll. Undvik rekylen om du kan.

Och hur gör man det?

– Höj först med socker, och ät sen något som stabiliserar i lugn och ro. Det är inte många råd du snappar upp när du är där. Mer än att göra det enkelt för dig själv. Du behöver ­nästan ha planen klar. Att du vet att du har ett kit med saker som höjer blodsockret snabbt, och att det är dit du går.

Om hungern tvärtom beror på att du är hög är utmaningen en annan. De flesta som lever med typ 2-diabetes saknar en sensor som visar blodsockernivån minut för minut.

– Om du är hungrig och låg på energi trots att du nyligen ätit: chansa inte – kolla ­blodsockret. Ligger du högt är det svårt. Har hungern kommit vill kroppen att du äter för att döva den, men du måste vänta med att äta tills blod­sockret sjunker för att det inte ska bli jättehögt.

Blodsockret kan också lägga sig högt av annat än mat, som stresshormoner.

Om du ska äta något fast blodsockret är högt, vad ska du äta då för att inte ”kasta mer bränsle på elden”?

– Protein är bra då. Keso, kyckling och nötter höjer inte så mycket. Och drick mycket vatten!