Går man upp i vikt av insulin?

1 Orsakar insulin viktuppgång?

Nej, det är inte insulinet i sig som får kilona att öka. Insulin hjälper cellerna att ta upp sockret från maten du äter som finns i blodet, blodsocker, och nivån av socker i blodet sjunker – vilket är bra. Men om du inte anpassar dina matvanor utan äter fler kalorier än du behöver så kommer cellerna också att få mer socker än de behöver. Energin som cellerna inte använder lagras som fett och du går upp i vikt.

2 Varför går många som behandlas med insulin upp i vikt?

Så är det, att hålla en tajt blodsockerkontroll driver ofta övervikt. Här är vetenskapen ganska skral, men det finns några förklaringar:

• Defensivt snacksande för att undvika obehagliga hypoglykemier.
• Att få lågt blodsocker, eller att blodsockret sjunker snabbt. Det utlöser hunger. Kroppen larmar ”hjälp mig” och vill äta. Sött och snabbt.
• Förbättrat blodsocker. Se nästa punkt.

3 Jag började med insulin/bytte behandling och gick upp i vikt, varför?

Förklaringen stavas glukosuri. Eller njurtröskeln. Har du högt blodsocker är ett sätt för kroppen att inte helt gå i taket att använda njurarna för att göra sig av med en del av blodsockret via urinen. Du kissar helt enkelt ut kalorier. Hos de flesta är njurtröskeln ungefär 11 mmol/l. När en ny behandling ger dig bättre blodsocker och HbA1c, så sjunker glukosurin mot noll. Vad händer med kalorierna som du tidigare har kissat ut då? Om kroppen inte behöver dem så lagras de nu som fett.

4 Spelar det någon roll att insulinet ges utifrån?

Ja, men marginellt. ­Insulin är ett av våra främsta mättnadshormoner. Injicerat insulin passerar inte levern såsom kroppseget insulin gör, vilket påverkar systemet för aptit och mättnad. Det forskas på nya ­insulinsorter som riktar sig mer mot levern. Men våra vanor har betydligt större betydelse för vikten än just den här effekten.

5 Om vikten kryper uppåt, vad gör jag?

I grunden handlar det om att anpassa vad du äter, energiintaget, efter vad du behöver – och matcha insulinet där­efter. Så finstämt som möjligt. Att få kalorikoll och att bli bra på att räkna kolhydrater hjälper till att hålla nollan. Men framför allt att få koll på kolhydratkvalitet, alltså vilka kolhy­d­rater som håller dig mätt och blodsocker­kurvan jämn. En annan nyckel är motion. Om du tränar ökar både din insulinkänslighet och din aptitreglering. Det gör doseringen enklare. Ta hjälp av din läkare, diabetessjuksköterska och dietist.

6 Hur är kopplingen mellan insulin och vikt problematisk?

Hos den som är sårbar för ätstörningar är insulin­behandling tyvärr ett kraftfullt och farligt verktyg, och allt fokus på vikt och ätande en trigger. Om du miss­tänker att du är drabbad är det ­viktigt att våga söka hjälp.

Källa: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Van der Schueren: Obesity in people living with type 1 diabetes, Lancet diabetes endocrinology, 2021.