Gå till innehållet
Gå till startsidan

För ett bättre diabetesliv – från Svenska Diabetesförbundet

Sök

Få koll: Går man upp i vikt av insulin?

Insulin och viktuppgång går ofta hand i hand – men varför? Med lite koll på orsakerna bakom är det ­enklare att hålla nollan.

1 Orsakar insulin viktuppgång?

Nej, det är inte insulinet i sig som får kilona att öka.
Insulin hjälper kroppens celler att ta upp glukos från blodet så att blodsockret sjunker – vilket är precis vad behandlingen ska göra. Men om du äter fler kalorier än kroppen behöver uppstår ett överskott. Den energi som cellerna inte använder lagras då som fett.

Insulin beskrivs ofta som ett anabolt hormon, alltså ett hormon som signalerar till kroppen att lagra energi. Men insulin kan bara lagra energi som redan finns där. Om energiintaget inte överstiger behovet finns inget överskott att lagra.

Det är också därför påståendet att ”insulin gör dig tjock” blir missvisande i debatten om diabetes och kost. Det blandar ihop hormonets funktion med kroppens energibalans.

2 Varför går då många på insulin upp i vikt?

Så är det, att hålla en tajt blodsockerkontroll driver ofta övervikt. Här är vetenskapen ganska skral, men det finns några förklaringar:

  • Defensivt snacksande för att undvika obehagliga hypoglykemier.
  • Att få lågt blodsocker, eller att blodsockret sjunker snabbt, utlöser hunger. Kroppen larmar ”hjälp mig” och vill äta. Sött och snabbt.
  • Förbättrat blodsocker – se nästa punkt.

3 Jag började med insulin/bytte behandling och gick upp i vikt, varför?

En förklaring stavas glukosuri – det som kallas njurtröskeln. När blodsockret är högt försöker kroppen skydda sig genom att göra sig av med en del av sockret via urinen. Du kissar ut blodsocker – som innehåller kalorier. Hos de flesta ligger njurtröskeln runt 11 mmol/l. När en ny behandling ger dig bättre blodsocker och HbA1c så sjunker glukosurin mot noll. Vad händer då med kalorierna som tidigare försvann ut den vägen? Om kroppen inte behöver dem lagras de i stället som fett – och vikten kan öka.

4 Spelar det någon roll att insulinet ges utifrån?

Ja, men marginellt. ­Insulin är ett av våra främsta mättnadshormoner. Injicerat insulin passerar inte levern på samma vis som kroppseget insulin gör, vilket påverkar systemet för aptit och mättnad. Det forskas på nya ­insulinsorter som riktar sig mer mot levern. Men våra vanor har betydligt större betydelse för vikten än just den här faktorn.

5 Om vikten kryper uppåt, vad gör jag?

I grunden handlar det om att anpassa vad du äter, energiintaget, efter vad du behöver – och matcha insulinet där­efter. Så finstämt som möjligt. Att få kalorikoll och att bli bra på att räkna kolhydrater hjälper till att hålla nollan. Men framför allt att få koll på kolhydratkvalitet – alltså vilka kolhy­d­rater som håller dig mätt länge och blodsocker­kurvan jämn. En annan nyckel är motion. Om du tränar ökar både din insulinkänslighet och din aptitreglering. Det gör doseringen enklare. Ta hjälp av din läkare, diabetessjuksköterska och dietist.

6 Hur är kopplingen mellan insulin och vikt problematisk?

Hos den som är sårbar för ätstörningar är insulin­behandling tyvärr ett kraftfullt och farligt verktyg, och allt fokus på vikt och ätande en trigger. Om du miss­tänker att du är drabbad är det ­viktigt att våga söka hjälp.


Källa: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Van der Schueren: Obesity in people living with type 1 diabetes, Lancet diabetes endocrinology, 2021.

Läs mer

Vi rekommenderar

Typ 2

Magnus Gisslén kan springa långt, men inte ifrån sitt arv

Han har stått mitt i myndighetsstormen och lämnat sin roll som ­statsepidemiolog…